fredag, januari 31

Överlevde...

...skoldagen, även om de höll på bli lite kämpigt ett tag.

På förmiddagen åkte vi till brandstation i bennäs, å hade först lite föreläsning å diskussion, vilket var riktigt intressant. Sen gick vi ut i hallen å fick börja elda lite, men då höll de nog på gå lite på tok för mig, benen bara skaka å skaka, å ti sist måsta ja gå å ställ mig mot en vägg... Vellu såg ju dehär direkt, så han kom gåendes å fråga om ja e okej, å så hämta han en stol åt mig så jag fick sitta.

Eftermiddan så börja man piggna till lite mer, orken börjar komma sakteligen tillbaka.. Trött jo, men ... bättre å bättre för varje minut. Kollade lite hastigt på övre kompressen, såg ut som de sku ha kommit lite blod, men som sagt, himla lätt för blödningar när de bara e mjukvävnad. Funderar på att slita bort bandagen helt, håller på bli galen, såret har börjat klia som fan... !

Tre timmar orka jag vara hemma, sen tog rastlösheten mig. For till stallet vid 6 tiden å var där till ungefär 9. Hade såpass mkt energi då ännu, så ja fundera på att fara på en lugn länkki efteråt, tar ju lite på andningen när man har två bandage lindade runt bröstkorgen, men tog mig en seriös funderare eftersom jag hade haft lite stegring tidigare på dagen, å börja funder på att kanske inte anstränga kroppen alldeles för mkt fysiskt. Så jag satsar på en promenix i mön istället!

Fortsätta på ljudboken ja började på på sjukhuset å ta en långsam promenix. Som sagt, tungt me andningen me bandage som spänner.

Börjar snart tro att dom opererat bort min trötthet... ! Efter att vi skrev kompetensprovet har jag sprudlat av energi, vettefan va som hänt. Kan dock lugnt påstå att NU sku ja vila ta blodprov... hmm, iofs ja ska ju göra det, tusan det hade ja glömt! Nåja måndag morgon! ... Kanske... Hmm, tusan att jag inte tänkte på det lite tidigare, då hade ja försökt boka tid till måndag morron. Är fasteprov ja ska på, å på måndan börjar vi först halv 9, så hade ju haft en bra chans då iaf... Jamenar, så ja sku ha kunnat dricka kaffe efteråt.

Nåja, ja kan ta de efter onsdan oxå.

Jag kan fortfarande inte förstå att jag blev op:ad igår, jag känner absolut ingenting. Nåja till å från kliar det ju helvetiskt, men absolut ingen ömhet eller nåt...! Jag kan lixom inte tro att de e sant heller!

Nej nu ska jag nog försöka sova, tror ja gått på lite övervarv idag, så ja hoppas på att ja sover länge i mön!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar