... jag e så fruktansvärt arg, så jag håller på spricker.
Igår var det perfekt väder för att sitta inomhus å dona med firman. En hel del datorjobb som ska göras, virka å kolla lite på mönster till annat smått å gott som ja tänkte börja tillverka.
Nå, vad händer? Joo, satt mig ner i fåtöljen å sku se på netflix å sticka lite, känner att de spänner till lite i ryggen, försöker ändra ställning, blir bara värre å värre, sätter mig i kontorsstolen å sen brakar helvetet lös.
Får sån (ursäkta mitt språk) satans jävla helvetes muskelkramp i bröstryggen, så jag kan knappt andas, högra armen domnar direkt, både ulnaris å andra nerven har åkt i kläm, kan varken sitta, stå eller ligga. Kastar akut in en 4mg sirdalud (tackfan för att ja fick starkare muskelavslappnande), å försöker överleva 15-20 minuter. Det var så jävligt, så jag var fem före att gå ner å säga att nu får dom nog ringa efter ambulansen.
Nå, det börja släppa såpass mkt sen så jag iaf kunde lägga mig ner.
Å jo, jag vet att man inte ska ligga när man har fel i ryggen, man ska röra på sig, men då jag inte ens kan gå nerför trapporna eftersom jag inte kan se så långt neråt :S Vilar en hel del nog, för då lättar det, å sen försöker jag röra på mig då jag e uppe.
Ganska sjukt ännu idag, men ingen kan iaf klaga på min hållning, sitter som man sku ha en käpp uppstucken nånstans.. Nackdelen är ju att nu spänner man musklerna på ett sätt som dom e ovana med, så... Do the math.
Det enda som är en fördel med dethär, e att jag har inte känt av nacken åtminstone sen de här slog till. Så de e lite som de sku ha förflyttat sig.
Men det är just det, jag blir så infernaliskt förbannad då ja inte kan syssla med firman, speciellt då jag beslöt mig för att inte fara till Tuuri i helgen! Jag har lixom ingen ro att bara ligga stilla å se på film, utan att ens göra nåt nyttit tillika.
Sku dessutom ha behövt ha planeringsmöte med Marie igen, men hur bra tror ni de går då? Då jag knappt kan köra nånstans.
Jag vill lixom att de här ska bli såpass bra nu, så jag kan börja jobba igång ryggen ordentligt! Men när jag fan int vet hur mkt jag vågar ta i nu, när allt har varit såhär trasigt! Jag vet precis vilka övningar som behöver göras, vad de e jag måste stärka upp, men som sagt, inte vågar jag gå å röra nåt, när man inte kan sitta i en fåtölj i 15 minuter utan att gå sönder!
Jaa-a, jag blir så arg.
Visar inlägg med etikett Pain from Hell. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pain from Hell. Visa alla inlägg
söndag, augusti 28
lördag, augusti 20
Vid liv...
... iallafall nästan.
Har hållit dom flesta uppdaterade via fb, men tänkte dra den längre versionen här.
Söndamorron hade jag lovat marie att komma med som lite hjälpreda ti esse då hon sku dit med semppa på nå såndär skoljuttu (..ish), å i bilen på väg dit så kände jag redan att jag började få huvudvärk.
Tog en burana 400 som jag nu råkade ha med mig i väskan, å de va helt okej en stund, men sen började det bulta på igen. Vi var väl tillbaka i stallet typ halv 1 tiden nånting, å vi drack 2 kaffe, å sen insåg jag att nu får jag nog fara hem.
Kasta in 1600mg värkmedicin som läkaren gett rådet att jag ska göra om ja börjar känna av migrän. Gick å la mig förstås, eftersom den mängden däckar mig totalt, vaknade upp några timmar senare, ingen förbättring.
Minns inte om jag spydde då redan på kvällen eller hur det var. Nå hur som helst, sov vidare, månda morron klarade jag av 10 minuter i upprätt läge så spydde ja första gången, så de var bara att ringa till jobbet å säga att dehär lyckas inte. Fortsatte sova å spy om vartannat, var till massör, tisdan ingen förbättring så ringde sjukhuset då.
Fick bokat tid till 10:20, men det hade blivit nåt missöde, så jag hade blivit bokad ti bennäs. Hrmpf, bara å traska över ti jouren, eller snarare kräla, för jag kunde inte gå rättupp, spydde dessutom när ja kom ti sjukhuset. Fick lägga mig ner i en säng, å sov från å till. Först testades de me voltaren å norflex direkt i ryggen, sku vänta 2h för å se om det hjälpte - ingen förbättring. Sen gjordes de grundliga neurologiska tester å ögonen lystes å fan å hans mormor, så kom dom med sirdalud å tramal i tablettform. Blodprover togs å blodtrycket mättes, som hade varit lite väl högt innan jag fick första medicinerna. Även nackkrage testades, men den jag fick var inte till någon hjälp, den var för liten å för mjuk.
Då blev det en aningens bättre. Vid kl 16 byttes det läkare å han pratade om typisk nackspärr. Hmm, har haft nackspärr (om nån minns när vi sku va tärnor när vi gick på femman?), så vet nog vad det är.. "Backlasta-nacka" som det talades om. Nå, tidigare läkaren hade övervägt att lägga in mig på nån avdelning, men vid det laget var jag så himla lullig å borta å tyckte det var lite bättre, så läkaren för kvällen tyckte jag sku få åka hem. Sirdalud 4mg på recept dock.
Onsdagen så blev det sirdalud + burana 4 gånger på ett dygn, mera än så våga jag inte ta, å kände att det blir fan inte bättre. Det var bättre sålänge medicinerna verkade, men såfort de släppte, så var samma helvete tillbaka igen.
Torsdan åkte jag in igen, fick ett eget rum denhär gången, tackolov, så de blev lite tystare, hade vid det här laget även blivit ljuskänslig. Från början av veckan hade jag bara varit himla ljudkänslig å kunde inte avgöra hur långt ifrån ett ljud var. Alltså tex om morsan stod i tv-rummet å snacka med mig, eller 1m bakom mig. Plus allt susande å bultande.
Sov från å till då oxå, med tröjan över ansiktet, å en 3e läkare, ung sådan, kom å gjorde samma neurologiska undersökningar å, okej, jag kan ju förstå att hon oxå vill kolla å inte bara läsa tidigare läkares anteckningar. Men när hon sen började prata om norflex å voltaren så höll jag på ge upp! Bad om att inte få sprutor igen, eftersom det tar så helvetiskt ont att få norflex injektioner (har ännu ett handflatsstort område som jag e utan känsel på), så fick bägge + nåt annat i tablettform. Näpp, ingen förbättring då heller.
(Ja, just de ja, i början av veckan, sön-tis så gick det helt okej sålänge jag låg ner, då mådde jag relativt bra, sen på onsdag fungerade de inte det längre.)
Det hjälpte såpass att de kändes helt okej när jag låg ner, men såfort jag satt mig upp på sängen så höll huvudet på att explodera.. Å det var ingen smygande smärta som kom, utan det blixtrade till i hela huvudet så man trodde fan ögonen sku ploppa ut.
Nå, 3e läkaren då konstaterade att "Vi måst ju som stäck åv denhär värken nu!" å det tackar jag fan för. Så det blev kortison + anti-illamående + koksaltlösning i dropp då, å efter halva flaskan så kom hon in igen å jag sa att det kändes helt okej liggandes, testade sätta mig upp, å det var kanske en aning bättre. Dom hade lagt på rejält med fart i droppen, så det kanske inte hade hunnit verka till fullo ännu. Förstås blev ju kl 16 då oxå, så de bytte läkare igen.
4e läkaren var Olga Ukkonen, å då var det ord å inga visor! Plötsligt kom blodprovstanten in, å när hon höll på, så kom nästa sköterska in me en maskin å de blev lixom full rulle! Tror blodprovssköterskan tömde halva mig på blod, medans hon andra börja koppla ur droppen som då var färdig, å börja förbereda maskinen å sa att dom ska ta hjärtfilm på mig. Hon sa att Olga hade även ordinerat magnetröntgen av nacken å hjärnan.
Hjärtfilmen gjordes å hon sa att hon sku bara höra med Olga så sku hon kom med rullstol å kör upp mig ti röntgenavdelningen, men Olga kom å snacka med mig före å vid det laget hade värken gett med sig såpass av kortisonet så jag kunde sitta upp å faktiskt kände mig piggare! Vi diskuterade dittan å dattan, hon frågade va de var för dag, å jag blev så förvirrad av frågan i sig, så vi bara börja skratta. Men jo, ett såntdär test för att kolla att jag hängde med ännu.
Iom att det är så himla sällan jag har migrän, så tyckte hon att magnetröntgen kändes onödigt, hade jag haft flera gånger i månaden hade det funnits skäl till att göra det, men då det är knappt frågan om en gång i halvåret. Om ens det. Mina migränanfall e oftast sådär så de sticker i ögonen å jag har "rejäl huvudvärk", å mina 1600mg värkmedicin + några timmar sömn reder upp det.
Hjärtfilmen hade tagits för att kolla att det inte rörde sig om nån propp, däremot hade jag lite störningar, men inget att oroa sig över! Som sagt, ord å inga visor med Olga! Blodprovet var helt okej, ingen förhöjning på sänkan, leukocyterna var lite förhöjda, men om jag inte missminner mig, så har jag alltid haft lite höjning på leukocyterna. Sen var det nå andra prover oxå som var utanför referensvärdena, men dom berodde på vätskebristen!
Under dessa dagar hade jag knappt fått i mig mat på 3-4 dagar, som andra äter på en dag!
Oerhört glad å tacksam över den hjälp jag ändå fått, så ringde jag hem å sa att papsen får kom efter mig å hans första kommentar när jag öppnade bildörren var "-du kan ju åtminstone håll upp huvudet nu!"
Fredagen ännu tog jag det riktigt lugnt, var på massage igen å satt i fåtöljen där nere å kollade hästhoppning. Har haft svårt att sitta vid datorn, idag, lördag e första dan som jag kan sitta lite längre, även om ja känner att det inte är riktigt ok. Så såfort jag e klar me dehär inlägget så lär ja gå från datorn ;)
Fortfarande öm å börjar lätt spänna mig i axlarna igen, så har käkat 2 st burana 400 idag, lär nog kasta in en lite starkare värkmedicin som Olga hade skrivit ut åt mig när jag går å lägger mig. Måste ändå börja röra på mig lite, så jag kan jobba på måndag, så de inte blir så pang på.
Så man kan minst sagt säga att det har nog varit en riktig helvetesvecka dethär. Aldrig nånsin har jag varit med om nåt liknande. Har en gång haft ett sånt migränanfall så jag var likadan, sov å spydde, men då var det frågan om EN dag. Sen var jag lite halvtrasig dagen efter, men kunde iaf leva normalt. Men seriöst, 5 dagar? Trodde nog fan det här sku ta knäcken på mig helt ärligt.
Det funderades på borrelia å t.o.m även sorkfeber, men tror int det blev testat för nåndera. Borrelia kan det mkt gott å väl vara, eftersom jag plockat bort en fästing av doggen å har själv legat å solat i samma gräs där hon fick fästingen. Vet att på åland sku dom int ens ha funderat, utan tagit borreliatest direkt.
Nej nu känner jag att de e dags att gå från datorn! :) Tyvärr mkt foton som borde skickas å redigeras, men har meddelat dom som beställt att de kommer att ta lite tid, iom att det här blev sådär nu :/
Har hållit dom flesta uppdaterade via fb, men tänkte dra den längre versionen här.
Söndamorron hade jag lovat marie att komma med som lite hjälpreda ti esse då hon sku dit med semppa på nå såndär skoljuttu (..ish), å i bilen på väg dit så kände jag redan att jag började få huvudvärk.
Tog en burana 400 som jag nu råkade ha med mig i väskan, å de va helt okej en stund, men sen började det bulta på igen. Vi var väl tillbaka i stallet typ halv 1 tiden nånting, å vi drack 2 kaffe, å sen insåg jag att nu får jag nog fara hem.
Kasta in 1600mg värkmedicin som läkaren gett rådet att jag ska göra om ja börjar känna av migrän. Gick å la mig förstås, eftersom den mängden däckar mig totalt, vaknade upp några timmar senare, ingen förbättring.
Minns inte om jag spydde då redan på kvällen eller hur det var. Nå hur som helst, sov vidare, månda morron klarade jag av 10 minuter i upprätt läge så spydde ja första gången, så de var bara att ringa till jobbet å säga att dehär lyckas inte. Fortsatte sova å spy om vartannat, var till massör, tisdan ingen förbättring så ringde sjukhuset då.
Fick bokat tid till 10:20, men det hade blivit nåt missöde, så jag hade blivit bokad ti bennäs. Hrmpf, bara å traska över ti jouren, eller snarare kräla, för jag kunde inte gå rättupp, spydde dessutom när ja kom ti sjukhuset. Fick lägga mig ner i en säng, å sov från å till. Först testades de me voltaren å norflex direkt i ryggen, sku vänta 2h för å se om det hjälpte - ingen förbättring. Sen gjordes de grundliga neurologiska tester å ögonen lystes å fan å hans mormor, så kom dom med sirdalud å tramal i tablettform. Blodprover togs å blodtrycket mättes, som hade varit lite väl högt innan jag fick första medicinerna. Även nackkrage testades, men den jag fick var inte till någon hjälp, den var för liten å för mjuk.
Då blev det en aningens bättre. Vid kl 16 byttes det läkare å han pratade om typisk nackspärr. Hmm, har haft nackspärr (om nån minns när vi sku va tärnor när vi gick på femman?), så vet nog vad det är.. "Backlasta-nacka" som det talades om. Nå, tidigare läkaren hade övervägt att lägga in mig på nån avdelning, men vid det laget var jag så himla lullig å borta å tyckte det var lite bättre, så läkaren för kvällen tyckte jag sku få åka hem. Sirdalud 4mg på recept dock.
Onsdagen så blev det sirdalud + burana 4 gånger på ett dygn, mera än så våga jag inte ta, å kände att det blir fan inte bättre. Det var bättre sålänge medicinerna verkade, men såfort de släppte, så var samma helvete tillbaka igen.
Torsdan åkte jag in igen, fick ett eget rum denhär gången, tackolov, så de blev lite tystare, hade vid det här laget även blivit ljuskänslig. Från början av veckan hade jag bara varit himla ljudkänslig å kunde inte avgöra hur långt ifrån ett ljud var. Alltså tex om morsan stod i tv-rummet å snacka med mig, eller 1m bakom mig. Plus allt susande å bultande.
Sov från å till då oxå, med tröjan över ansiktet, å en 3e läkare, ung sådan, kom å gjorde samma neurologiska undersökningar å, okej, jag kan ju förstå att hon oxå vill kolla å inte bara läsa tidigare läkares anteckningar. Men när hon sen började prata om norflex å voltaren så höll jag på ge upp! Bad om att inte få sprutor igen, eftersom det tar så helvetiskt ont att få norflex injektioner (har ännu ett handflatsstort område som jag e utan känsel på), så fick bägge + nåt annat i tablettform. Näpp, ingen förbättring då heller.
(Ja, just de ja, i början av veckan, sön-tis så gick det helt okej sålänge jag låg ner, då mådde jag relativt bra, sen på onsdag fungerade de inte det längre.)
Det hjälpte såpass att de kändes helt okej när jag låg ner, men såfort jag satt mig upp på sängen så höll huvudet på att explodera.. Å det var ingen smygande smärta som kom, utan det blixtrade till i hela huvudet så man trodde fan ögonen sku ploppa ut.
Nå, 3e läkaren då konstaterade att "Vi måst ju som stäck åv denhär värken nu!" å det tackar jag fan för. Så det blev kortison + anti-illamående + koksaltlösning i dropp då, å efter halva flaskan så kom hon in igen å jag sa att det kändes helt okej liggandes, testade sätta mig upp, å det var kanske en aning bättre. Dom hade lagt på rejält med fart i droppen, så det kanske inte hade hunnit verka till fullo ännu. Förstås blev ju kl 16 då oxå, så de bytte läkare igen.
4e läkaren var Olga Ukkonen, å då var det ord å inga visor! Plötsligt kom blodprovstanten in, å när hon höll på, så kom nästa sköterska in me en maskin å de blev lixom full rulle! Tror blodprovssköterskan tömde halva mig på blod, medans hon andra börja koppla ur droppen som då var färdig, å börja förbereda maskinen å sa att dom ska ta hjärtfilm på mig. Hon sa att Olga hade även ordinerat magnetröntgen av nacken å hjärnan.
Hjärtfilmen gjordes å hon sa att hon sku bara höra med Olga så sku hon kom med rullstol å kör upp mig ti röntgenavdelningen, men Olga kom å snacka med mig före å vid det laget hade värken gett med sig såpass av kortisonet så jag kunde sitta upp å faktiskt kände mig piggare! Vi diskuterade dittan å dattan, hon frågade va de var för dag, å jag blev så förvirrad av frågan i sig, så vi bara börja skratta. Men jo, ett såntdär test för att kolla att jag hängde med ännu.
Iom att det är så himla sällan jag har migrän, så tyckte hon att magnetröntgen kändes onödigt, hade jag haft flera gånger i månaden hade det funnits skäl till att göra det, men då det är knappt frågan om en gång i halvåret. Om ens det. Mina migränanfall e oftast sådär så de sticker i ögonen å jag har "rejäl huvudvärk", å mina 1600mg värkmedicin + några timmar sömn reder upp det.
Hjärtfilmen hade tagits för att kolla att det inte rörde sig om nån propp, däremot hade jag lite störningar, men inget att oroa sig över! Som sagt, ord å inga visor med Olga! Blodprovet var helt okej, ingen förhöjning på sänkan, leukocyterna var lite förhöjda, men om jag inte missminner mig, så har jag alltid haft lite höjning på leukocyterna. Sen var det nå andra prover oxå som var utanför referensvärdena, men dom berodde på vätskebristen!
Under dessa dagar hade jag knappt fått i mig mat på 3-4 dagar, som andra äter på en dag!
Oerhört glad å tacksam över den hjälp jag ändå fått, så ringde jag hem å sa att papsen får kom efter mig å hans första kommentar när jag öppnade bildörren var "-du kan ju åtminstone håll upp huvudet nu!"
Fredagen ännu tog jag det riktigt lugnt, var på massage igen å satt i fåtöljen där nere å kollade hästhoppning. Har haft svårt att sitta vid datorn, idag, lördag e första dan som jag kan sitta lite längre, även om ja känner att det inte är riktigt ok. Så såfort jag e klar me dehär inlägget så lär ja gå från datorn ;)
Fortfarande öm å börjar lätt spänna mig i axlarna igen, så har käkat 2 st burana 400 idag, lär nog kasta in en lite starkare värkmedicin som Olga hade skrivit ut åt mig när jag går å lägger mig. Måste ändå börja röra på mig lite, så jag kan jobba på måndag, så de inte blir så pang på.
Så man kan minst sagt säga att det har nog varit en riktig helvetesvecka dethär. Aldrig nånsin har jag varit med om nåt liknande. Har en gång haft ett sånt migränanfall så jag var likadan, sov å spydde, men då var det frågan om EN dag. Sen var jag lite halvtrasig dagen efter, men kunde iaf leva normalt. Men seriöst, 5 dagar? Trodde nog fan det här sku ta knäcken på mig helt ärligt.
Det funderades på borrelia å t.o.m även sorkfeber, men tror int det blev testat för nåndera. Borrelia kan det mkt gott å väl vara, eftersom jag plockat bort en fästing av doggen å har själv legat å solat i samma gräs där hon fick fästingen. Vet att på åland sku dom int ens ha funderat, utan tagit borreliatest direkt.
Nej nu känner jag att de e dags att gå från datorn! :) Tyvärr mkt foton som borde skickas å redigeras, men har meddelat dom som beställt att de kommer att ta lite tid, iom att det här blev sådär nu :/
måndag, januari 4
Värk #2
.. Jeps, blir ett inlägg om värken, så nu vet ni det, ifall ni inte har lust att läsa...
Värken har varit riktigt konstig idag, inga samband. Ibland har det lättat när ja stigit ur lastbilen, ibland blivit sämre. Ibland lättat när jag satt mig in igen, ibland sämre.
Kör (höhö..) ju med mössa nu hela tiden, iom att ja tycker de har känts bättre, så i morse på kaffet tog ja av mig mössan, innan kafferasten (ca halvtimme) va slut, så trodde ja att ja sku avlida. For ut (förstås mössan på) drog en cigg me farsan som å hade kommit dit, innan ja ens rökt klart var värken nästan borta.
Sådär har det hållit på hela dagen idag. Helt från å till, å utan nå logik.
Under middagen nu, så kom det två attack-smärtor, då pulsen gick upp, å jag blev helt "förlamad" i ansiktet, känseln for i läppar å insidan av munnen, trodde ögat skulle explodera, å det kändes som nån skruvade in en kniv i ytterörat... Sen på några få minuter går det över, å sen e allt frid å fröjd.
Värken har idag haft ett skov nu på 2 veckor totalt, å verkar inte ge med sig... Så få se hur länge de ska hålla i sig. Första gången var 3-4 dagar om ja minns rätt, andra gången var ca en vecka..
Nu har jag iaf kontaktat en akupunktör, så blir väl att testa på det samt att ni, kära vänner, sku få tipsa mig om riktigt bra läkare! Spelar ingen roll om det är privat eller nä, men såhär kan jag inte börja ha det.
Värken har varit riktigt konstig idag, inga samband. Ibland har det lättat när ja stigit ur lastbilen, ibland blivit sämre. Ibland lättat när jag satt mig in igen, ibland sämre.
Kör (höhö..) ju med mössa nu hela tiden, iom att ja tycker de har känts bättre, så i morse på kaffet tog ja av mig mössan, innan kafferasten (ca halvtimme) va slut, så trodde ja att ja sku avlida. For ut (förstås mössan på) drog en cigg me farsan som å hade kommit dit, innan ja ens rökt klart var värken nästan borta.
Sådär har det hållit på hela dagen idag. Helt från å till, å utan nå logik.
Under middagen nu, så kom det två attack-smärtor, då pulsen gick upp, å jag blev helt "förlamad" i ansiktet, känseln for i läppar å insidan av munnen, trodde ögat skulle explodera, å det kändes som nån skruvade in en kniv i ytterörat... Sen på några få minuter går det över, å sen e allt frid å fröjd.
Värken har idag haft ett skov nu på 2 veckor totalt, å verkar inte ge med sig... Så få se hur länge de ska hålla i sig. Första gången var 3-4 dagar om ja minns rätt, andra gången var ca en vecka..
Nu har jag iaf kontaktat en akupunktör, så blir väl att testa på det samt att ni, kära vänner, sku få tipsa mig om riktigt bra läkare! Spelar ingen roll om det är privat eller nä, men såhär kan jag inte börja ha det.
fredag, december 25
Smärta.
.. Det har knappast undgått någon att jag har värk.
Har inte direkt velat säga det högt, eller ens tänka tanken, men faktum är att det är nu 3e gången sen november som jag har problem. Nu kom det i måndags, å sen julaftons förmiddag har det suttit i konstant. Under veckan har jag haft korta värkfria stunder.
Idag har jag käkat 2x 1g panadol utan de minsta tillstymmelse av förbättrning. Värken kan gå ner lite, men bort går den inte helt.
Ikväll fick jag nog å åkte till sjukan, är så himla genomtrött å familjen blir lidande av mitt vresiga humör, men dom förstår att det beror på värken å tröttheten. Väl i väntrummet blev värken så kraftig så pulsen gick upp å jag kunde inte sitta stilla. Fick tyvärr inte sprutor direkt i triggerpunkterna som jag hade sett fram emot, men en injektion med voltaren i ena skinkan (nåja, höften) å norflex i andra, så nu e nog så gott som 97% av smärtan borta. Norflex är akut muskelavslappnande å voltaren arbetar som inflammationshämmande. Så ni kan tro att jag ska sova inatt!
Att ha värk i nerverna i ansiktet anses vara den värsta värken en människa kan vara med om, finns t.o.m dokumenterat att folk har begått självmord pga denna smärta.
Mina diagnoser heter kronisk spändhet i ryggen och kronisk dubbelsidig tennisarmbåge. Säkert har cellgifterna sin beskärda del i det hela oxå.
Jag har nu kommit till den slutsatsen att jag ska skaffa en TENS/EMS-maskin (=Transkutan elektrisk nervstimulering) och försöka mig på akupunktur tillika som träning av ryggen. OM dessa inte hjälper så blir det kontakt med privatläkare och diskussion om alternativa metoder. Vet att det finns så radikala åtgärder som nervblockad, men det brukar nog innebära ansiktsförlamning såvitt jag förstått, är inte så påläst om radikalare metoder. Men det är saker jag faktiskt överväger, för jag måste kunna arbeta.
Det här är en av dom sjukdomar (eller vad man nu ska kalla det), som jag inte kan själv riktigt bra. Det som jag faktiskt misstänker att triggade igång det i måndags, var blåsten..! För det kändes faktiskt som jag .. ja, jag kan inte riktigt förklara.. men fick typ ont av blåsten.. I onsdags hade jag min vindtäta übersexiga audimössa på mig, å då kändes det faktiskt lite bättre.
Men annars kan jag inte komma ihåg några samband med något, eller nåt sånt, är trots allt rätt många år sen jag hade problem (sista var 1,5 år efter att jag sa upp mig som avbytare, så det betyder... april.. 2013?...kanske?...)
Just det här med blåsten är karakteristiskt med Trigeminusneuralgi, däremot lär den smärtan vara väldigt intensiv men kort, mera huggande. Jag har lång molande värk. Men värken är på samma ställe, trillingnerven i ansiktet.
Nåja, nu ska jag bege mig å sova, känns som en extrem vardagslyx att få sova kan jag säga! :)
Har inte direkt velat säga det högt, eller ens tänka tanken, men faktum är att det är nu 3e gången sen november som jag har problem. Nu kom det i måndags, å sen julaftons förmiddag har det suttit i konstant. Under veckan har jag haft korta värkfria stunder.
Idag har jag käkat 2x 1g panadol utan de minsta tillstymmelse av förbättrning. Värken kan gå ner lite, men bort går den inte helt.
Ikväll fick jag nog å åkte till sjukan, är så himla genomtrött å familjen blir lidande av mitt vresiga humör, men dom förstår att det beror på värken å tröttheten. Väl i väntrummet blev värken så kraftig så pulsen gick upp å jag kunde inte sitta stilla. Fick tyvärr inte sprutor direkt i triggerpunkterna som jag hade sett fram emot, men en injektion med voltaren i ena skinkan (nåja, höften) å norflex i andra, så nu e nog så gott som 97% av smärtan borta. Norflex är akut muskelavslappnande å voltaren arbetar som inflammationshämmande. Så ni kan tro att jag ska sova inatt!
Att ha värk i nerverna i ansiktet anses vara den värsta värken en människa kan vara med om, finns t.o.m dokumenterat att folk har begått självmord pga denna smärta.
Mina diagnoser heter kronisk spändhet i ryggen och kronisk dubbelsidig tennisarmbåge. Säkert har cellgifterna sin beskärda del i det hela oxå.
Jag har nu kommit till den slutsatsen att jag ska skaffa en TENS/EMS-maskin (=Transkutan elektrisk nervstimulering) och försöka mig på akupunktur tillika som träning av ryggen. OM dessa inte hjälper så blir det kontakt med privatläkare och diskussion om alternativa metoder. Vet att det finns så radikala åtgärder som nervblockad, men det brukar nog innebära ansiktsförlamning såvitt jag förstått, är inte så påläst om radikalare metoder. Men det är saker jag faktiskt överväger, för jag måste kunna arbeta.
Det här är en av dom sjukdomar (eller vad man nu ska kalla det), som jag inte kan själv riktigt bra. Det som jag faktiskt misstänker att triggade igång det i måndags, var blåsten..! För det kändes faktiskt som jag .. ja, jag kan inte riktigt förklara.. men fick typ ont av blåsten.. I onsdags hade jag min vindtäta übersexiga audimössa på mig, å då kändes det faktiskt lite bättre.
Men annars kan jag inte komma ihåg några samband med något, eller nåt sånt, är trots allt rätt många år sen jag hade problem (sista var 1,5 år efter att jag sa upp mig som avbytare, så det betyder... april.. 2013?...kanske?...)
Just det här med blåsten är karakteristiskt med Trigeminusneuralgi, däremot lär den smärtan vara väldigt intensiv men kort, mera huggande. Jag har lång molande värk. Men värken är på samma ställe, trillingnerven i ansiktet.
Nåja, nu ska jag bege mig å sova, känns som en extrem vardagslyx att få sova kan jag säga! :)
lördag, januari 10
Blir så trött....
... på mig själv!
När man är så trasig å inte orkar göra nåt åt det. Förutom diverse ställen med muskelvärk nu, så har ja en lättare inflammation i armbågsleden på högra armen, min vänstra axel har något lurt på gång, ryggen/skuldran/nacken är som en planka, svullnaden på vristen har inte gått ner, mitt hårbotten kliar jag sönder i princip dagligen, svankryggen känns fortfarande ihoptryckt å det är förmodligen därför jag har ont runt höftkammarna oxå.
Nåja, jag kan tejpa bort muskelvärken (alltså träningsvärk på svenska), å fixa både inflammationen och den knasiga axeln med tejp. Jag har oxå funderat på att testa tejp på vristen för att se om det sku lyckas (bandage å liniment, vila och mera motion toimar ju int iaf), sku vara lite spännande å se om de faktiskt sku försvinna då.
När man är så trasig å inte orkar göra nåt åt det. Förutom diverse ställen med muskelvärk nu, så har ja en lättare inflammation i armbågsleden på högra armen, min vänstra axel har något lurt på gång, ryggen/skuldran/nacken är som en planka, svullnaden på vristen har inte gått ner, mitt hårbotten kliar jag sönder i princip dagligen, svankryggen känns fortfarande ihoptryckt å det är förmodligen därför jag har ont runt höftkammarna oxå.
Nåja, jag kan tejpa bort muskelvärken (alltså träningsvärk på svenska), å fixa både inflammationen och den knasiga axeln med tejp. Jag har oxå funderat på att testa tejp på vristen för att se om det sku lyckas (bandage å liniment, vila och mera motion toimar ju int iaf), sku vara lite spännande å se om de faktiskt sku försvinna då.
Såhär funkar tejpen på ett blåmärke...
Sen svanken å övre delen av ryggen sku ju hult lätt fixa på ett par gånger, å hårbottnet en dermatolog. Men kommer jag mig iväg? Jonä, inte ens lite heller. Hårbottnet minns ja int ens när ja fick problem med, å svankryggen kom typ 2012 tror ja.. När ja int fick på mig strumporna på 3 månader... ! E ju säkerligen bra att gå me de sådär länge, musklerna dras ju int alls fel då int. Å de tar int alls längre å få de bra heller... Håhå.
Jaja, fö dumt huvu få kroppi liid. Har ju ingen annan att skylla på än mig själv.
fredag, augusti 22
Klagan...
.... Nu ska jag beklaga mig, så den som inte orkar läsa om mina krämpor kan sluta läsa nu.
Sen resan har jag haft infernaliskt ont i min ena höft. Eller snarare ovanför höftbenskammen. Jag vet inte exakt riktigt hur jag ska förklara, tror det är muskulärt, men sku borda kolla upp hur musklerna går där.
Sen resan har jag haft infernaliskt ont i min ena höft. Eller snarare ovanför höftbenskammen. Jag vet inte exakt riktigt hur jag ska förklara, tror det är muskulärt, men sku borda kolla upp hur musklerna går där.
Här är ljumskmusklerna, men de känns på nå vis ändå som de sku gå över/runt övre kanten av höftbenet. Nåja, känner inte så bra nu när jag sitter stilla.. Nä måste nog vara Gluteus Medius som e sjuk, oerhört irriterande är det dock. Vet inte varifrån det kommit heller :S Å det blir bara värre å värre för varje dag -.-
Inte nog med det så är det strul med vänstra axeln ännu. Tror det var den som började krångla vid simningen, minns inte riktigt. Nå den känns av ännu, kan inte självmant lägga vänster hand på höger axel utan att de skär till på framsidan, troligen nå ligament eller senor som e slut. Inflammation tror ja inte riktigt på, eftersom det varken är svullet eller varmt.
De e så ljuvligt när man e sådär trasig.
Alltså jag måst erkänna en sak. Ni som det berör, ni lär nog bara garva åt mig, men de e helt på riktigt. Stallsflickorna e ju ... Ja vilken ålder e ni i nu? 15 å uppåt? Nå, jag e ju sådär meganojig att ja ska va som typ världens pinsammaste person som talar me dom. Ja vet int vaför ja nojar så över de, ja kommer bra överens me dom, men på nå vis e de så .... ja... Alltså vi stalle går de bra, men sådär när ja ser dom på andra ställen... x) Men jag tror nog att dessa stallsflickor är vettiga i huvudet till skillnad från mig då ja va tonåring höhö ;D De e nog säkert ba i mitt huvu, men ändå :D
Man har ju känt dom i bra många år nu redan å e goda vänner, å jag har, som jag alltid sagt, int nå skillna på ålder på folk ja umgås med. Ja behandlar int en person efter deras ålder, ja behandlar dom som individer. Om man nu ska gå lite djupare på det hela. Just av såndära gånger som jag brukar funder om ja int på ett eller annat sätt borde jobba med ungdomar. Livserfarenhet har jag ju som jag sku va ungefär 80 år gammal ;)
Nämen ja tycker de e roligt då man kan umgås med människor i väldigt varierande åldrar :)
Näpp, nu borde jag börja tagga, ska ti lärrys åtminstone ikväll, sen får man se om det bär vidare eller nä. Lär ju inte kunna shejka me min höft ;) Eller så är det kanske just det som behövs!! :D
måndag, augusti 11
En halv evighet.. å lite till...
.... Trodde det var så länge sen jag hade bloggat, men tydligen inte. De var i fredags x) Nåja, både lördag och idag har uppfattats som 2 dagar, så inte konstigt om jag är lite yr i skåpet.
Tröttheten å värken börjar bli måttligt påtaglig nu, känns som man gått omkring å pms:at i 2 veckor ungefär. Jag kan bli så infernaliskt trött på att vara trött. Men sen vaknar man med en jävla värk varenda förbenade morgon. Tydligen verkar det gå i skov det här -whatever- jag har, för före det här så tror ja att jag sov relativt bra. Nåja, värmen har ju påverkat den oxå... Men att jag springer marathon på nätterna vet jag inte om beror på värmen eller om det beror på värken. Hur som hafver är det irriterande!
Jag har dessutom bestämt mig nu vilken kameramodell det ska bli, efter mkt velande å tvekande. Dessvärre var det inte den billigaste kameran, så de lär dröja innan jag köper den. Men beslutet kändes rätt :) Får se bara om ja orkar hålla mig, å int köper en billigare kamera före ;)
Ja vad annat då? Lär dra ti sverige på en minisemester nästa vecka.... Päronen tyckte jag gott å väl kan komma med som int har rest nåt på tusen år (förutom den lilla utfärden ti ericsberg å uppsala), så... får väl göra det då. Blir först Haparanda, ikea å hööks, sen drar vi ner till Luleå. Sen vet man int riktigt om de blir mera eller om vi kommer hemåt då.
De e ju typ nu då som jag sku vilja ha en fungerande laptop...Visst, vi har både Mas å Pas miniläppisar, men ja får ju hysterianfall me dom. Int för att min e bättre, men den e ett halvt sekel äldre.
Sitter å funderar dessutom på om ja borde byta namn på bloggen, dessvärre går det ju inte att byta adress... såvitt jag vet. Den startades egentligen som ett sidoprojekt som aldrig blev av, å sen har ja nu bara börjat vardagsblogga här. Sku ju int riktigt ork börj byta blogg bara för det ;) Nåja, får la se.
Tröttheten å värken börjar bli måttligt påtaglig nu, känns som man gått omkring å pms:at i 2 veckor ungefär. Jag kan bli så infernaliskt trött på att vara trött. Men sen vaknar man med en jävla värk varenda förbenade morgon. Tydligen verkar det gå i skov det här -whatever- jag har, för före det här så tror ja att jag sov relativt bra. Nåja, värmen har ju påverkat den oxå... Men att jag springer marathon på nätterna vet jag inte om beror på värmen eller om det beror på värken. Hur som hafver är det irriterande!
Jag har dessutom bestämt mig nu vilken kameramodell det ska bli, efter mkt velande å tvekande. Dessvärre var det inte den billigaste kameran, så de lär dröja innan jag köper den. Men beslutet kändes rätt :) Får se bara om ja orkar hålla mig, å int köper en billigare kamera före ;)
Ja vad annat då? Lär dra ti sverige på en minisemester nästa vecka.... Päronen tyckte jag gott å väl kan komma med som int har rest nåt på tusen år (förutom den lilla utfärden ti ericsberg å uppsala), så... får väl göra det då. Blir först Haparanda, ikea å hööks, sen drar vi ner till Luleå. Sen vet man int riktigt om de blir mera eller om vi kommer hemåt då.
De e ju typ nu då som jag sku vilja ha en fungerande laptop...Visst, vi har både Mas å Pas miniläppisar, men ja får ju hysterianfall me dom. Int för att min e bättre, men den e ett halvt sekel äldre.
Sitter å funderar dessutom på om ja borde byta namn på bloggen, dessvärre går det ju inte att byta adress... såvitt jag vet. Den startades egentligen som ett sidoprojekt som aldrig blev av, å sen har ja nu bara börjat vardagsblogga här. Sku ju int riktigt ork börj byta blogg bara för det ;) Nåja, får la se.
fredag, augusti 8
Pensionärsliv...
... Ja herregud ändå...
Jag har haft sjuk rygg ett par dagar när ja vaknar, det ställde lite myror i huvu på mig, då ja int brukar få sjuk rygg om ja int sover 13h+... Å de har ja inte gjort.. Morsan sa att jag får väl fara efter ny bäddmadrass då, men näää...
Men dehär lilla dåkelskåpe kom på i morse (t.o.m före kaffe!) på att det finns ett annat samband oxå... Att smärtor på diverse olika ställen i kroppen börjar samtidigt.. Ja, de tar ju några dagar innan man kommer på att det kanske beror på samma sak oxå..!
Så jo, dehär att jag har vaknat med (främre) sjuka fotsulor (!!) kanske har nå samband med sjuk rygg...
Nu är de alltså vristerna, främre fotsulorna, å ryggen(/höften) som krånglar när man ska på pisseriet på morgoen å försöka kämpa sig ner för 4-5 trappsteg.
VAR E MIN ROLLATOR?! VA!
Jag har haft sjuk rygg ett par dagar när ja vaknar, det ställde lite myror i huvu på mig, då ja int brukar få sjuk rygg om ja int sover 13h+... Å de har ja inte gjort.. Morsan sa att jag får väl fara efter ny bäddmadrass då, men näää...
Men dehär lilla dåkelskåpe kom på i morse (t.o.m före kaffe!) på att det finns ett annat samband oxå... Att smärtor på diverse olika ställen i kroppen börjar samtidigt.. Ja, de tar ju några dagar innan man kommer på att det kanske beror på samma sak oxå..!
Så jo, dehär att jag har vaknat med (främre) sjuka fotsulor (!!) kanske har nå samband med sjuk rygg...
Nu är de alltså vristerna, främre fotsulorna, å ryggen(/höften) som krånglar när man ska på pisseriet på morgoen å försöka kämpa sig ner för 4-5 trappsteg.
VAR E MIN ROLLATOR?! VA!
tisdag, juni 10
Man blir som man umgås....?
... Jag håller på att bli häst?
Nånej, men de e ju lite spännande när dom fysiska felen börjar bli fler å fler, det som har påståtts bara sitta mellan öronen på mig....
Hade gått å lagt mig å efter en stund sku gå på toan när ja höll på trilla omkull när ja steg ner från sängen. Jonej, det i sig är ingen nyhet, så funkar mina vrister efter lite längre vila, men när ja var på toan så noterade jag det som jag inte sett förut... Gallor! Knappast är de nu gallor av samma orsak som hästar får, men det var två svullander mellan fotknölen å hälsenan på utsidan av bägge föttren... Konstigt sen då om man har lite ont?! Antar att de är är följd av en överansträning, det egentliga vrist-ontet jag brukar ha e mer ... jaa.. runtom hela vristen..
Så nu har dom två "synliga" saker ti funder på vid sjukan om och när ja får kallelse. Läkaren e ju säkert på semester, så jag gissar på hösten nångång.. ("-jag ska se till att du kommer till en bra läkare...")...
Jonej, ja ä änte bitter..
Nånej, men de e ju lite spännande när dom fysiska felen börjar bli fler å fler, det som har påståtts bara sitta mellan öronen på mig....
Hade gått å lagt mig å efter en stund sku gå på toan när ja höll på trilla omkull när ja steg ner från sängen. Jonej, det i sig är ingen nyhet, så funkar mina vrister efter lite längre vila, men när ja var på toan så noterade jag det som jag inte sett förut... Gallor! Knappast är de nu gallor av samma orsak som hästar får, men det var två svullander mellan fotknölen å hälsenan på utsidan av bägge föttren... Konstigt sen då om man har lite ont?! Antar att de är är följd av en överansträning, det egentliga vrist-ontet jag brukar ha e mer ... jaa.. runtom hela vristen..
Så nu har dom två "synliga" saker ti funder på vid sjukan om och när ja får kallelse. Läkaren e ju säkert på semester, så jag gissar på hösten nångång.. ("-jag ska se till att du kommer till en bra läkare...")...
Jonej, ja ä änte bitter..
måndag, april 28
Fail...-uppdaterad-
Gick ut å slet sönder bilen. Nästan bokstavligen. Det som var en liten fail var att andra högtalarn e oxå slut, men ja kunde åtminstone ha lite högre volym nu än tidigare. Vad som oxå är en fail är att jag kan int (iaf int utan att krångla) ändra storlek på högtalarna, å dehär e typ 8" eller nåt. Men konstatera oxå att det är original högtalare, så kanske dom får va lite slut efter 14 år?!
Sku ta å kolla om de va nå fel på fönsterhissen oxå, men de va no inget på denhär sidan iaf. Vilket ja inte trodde heller, men slet loss ändå å kolla att de såg ok ut, när ja nu ändå höll på riva sönder hela bilen.
En högtalare mindre. Jeee. Är rätt stolt, har int gjort dehär förr (bara på vrålis hadd ja upp dörrsidan en gång för typ tusen år sen..) å de enda paps behövde hjälpa mig med var att få lös de sista av dörrpanelen (som sku uppåt, jag försöka dra utåt...) å sen de där man öppnar dörren innifrån, ja visste inte hur den satt fast i den där haken som sen leder till själva låset. Men resten perkulera jag sönder själv å dessutom fick ihop allt.
Sku ta å kolla om de va nå fel på fönsterhissen oxå, men de va no inget på denhär sidan iaf. Vilket ja inte trodde heller, men slet loss ändå å kolla att de såg ok ut, när ja nu ändå höll på riva sönder hela bilen.
En högtalare mindre. Jeee. Är rätt stolt, har int gjort dehär förr (bara på vrålis hadd ja upp dörrsidan en gång för typ tusen år sen..) å de enda paps behövde hjälpa mig med var att få lös de sista av dörrpanelen (som sku uppåt, jag försöka dra utåt...) å sen de där man öppnar dörren innifrån, ja visste inte hur den satt fast i den där haken som sen leder till själva låset. Men resten perkulera jag sönder själv å dessutom fick ihop allt.
Den här grejjen fick jag int lös, å sen fick ja spring in å fråg farsan hur tusan den ska sitta fast oxå. Men fast fick jag den... Sådär lagom trångt å bra oxå.. .Ni ser ju pinnen som sticker upp genom den vita plastdelen.. Den sku träs i rakt igenom, sen sku den nedre vita plastdelen vikas runt pinnen. Å de här spelrummet hade man...
Hade inte ens några skruvar till övers efter att jag var klar! Eller nåja, en extra tänkte ja nästan ha, å sen blev de 4 övers, eftersom ja tog bort hela ställningen ti högtalarn iom att de va så krångligt å få loss högtalarn från den. Nu sku de va ti hitt nå pengar ti två nya då.
----
Måsta uppdatera lite till, för nu är jag så förbannat pissmärrs-knäro! Så här länge orka jag hålla mig men nu orkar jag inte längre (jag nämnde det nog i tidigare inlägget, men då va ja inte så knäro som jag e nu...). FY HELVETE VILKEN JÄVLA VÄRK JAG HAR IDAG å vad jag blir trött. Mina jävla axlar krånglar ännu, gör förbannat ont att tex knäppa jeansknappen... Ja kan int kli mig på ryggen utan att ja tror hö axeln ska vridas sönder. Hela vänstra sidan av ryggen e åt röven, från mitten av ryggen uppåt. Ländryggen e värre än vanligt idag, höll på avlida vid stallet (tål inte att stå... gå går bra, men inte att bara stå..). Höftena är så förbannat sjuka idag, så jag har haft svårt att gå i trappan hela dagen. Vanligtvis e de mest på morronen som jag har det problemet, eller om jag suttit megalänge. Blir nog att sova med värmefilten inatt trots att ja lär smälta av värmeslag, men den här värken orkar jag fan inte med.
Jävla pissvärk.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)