fredag, januari 24

Studiebesök, sjukhus å körning.

Jepp, studiebesök på förmiddan, ekeri å freshen. Ska bli riktigt intressant...! Sen måst jag i nå skede hinna ringa till sjukhuset där mellan 9-10 för att se om jag e inplanerad nåt på dagkir ännu. Jag gillar som sagt inte att vänta.. !

Och vad som känns ännu tradigare just nu, är att jag ska ti sjukan på ett annat besök på onsdan! Håhå, då ska ja träffa läkare angående remissen från vasa inre med. Det känns lixom lite.. ja vet int.. man springer en gång i veckan (åtminstone) ti sjukan av olika orsaker.. !

På eftermiddan ska jag å köra sista 4h-körningen före uppkörningen, vilket är lite surt på ett sätt, man missar ju logistikuppgiften vi sku fortsätta med. Bläää :( Nu får jag int bevisa att jag e haj på de där.. ! (tävlingsmänniskan....jej) Så det är jag faktiskt lite grinig över... :( Sku jag ha haft tid och ork igårkväll sku ja ha slängt ihop en, men då ja var så himla utmattad efter att man varit spänd för provet.


Jag har btw testat lite dehär med ögonkontakt å personal spaces. Inte så mkt, men lite.
En tidigare lärare vi har haft rätt mkt, å jo, han var attraktiv, han var en jäkel på ögonkontakt. Alltså så till den milda grad att vi höll den såpass länge så jag blev obekväm, å sen ännu lite till! Huhhu, jag utmana riktigt mig själv på de där, å jestanes va det var jobbigt. Jag funderade redan då om det har något med hans lärarroll att göra, att han är så intensiv i blicken. Om de lixom är ett knep i studiesammanhang?!

Sen har det varit ytterligare med 2 andra elever, där det gått så långt att jag kom till -okej, NU känns det jobbigt- med ögonkontakten. Försökte googla fram nån "normal tidsmässig längd" på ögonkontakt mellan personer som är vänner, som funkar bra så att säga, Nu hitta ja lite...!

"He recorded the average gaze length to be 3 seconds and the length of a mutual gaze was 1,5 seconds". 

Ja, där ser man. Alltså om man tittar på nån som inte tittar tillbaka så var genomsnittslängden 3 sekunder, å ögonkontakt 1,5 sekund... Så förstå då om ja tyckt de va lite jobbigt? :D Alltså härkas, bara 1,5 sekund?! Å ögonkontakten med läraren kändes som en halv evighet?!

Nå om vi återgår till dessa 3 personer jag testat med, läraren först, han höll ju sig på behörigt avstånd, så där var det bara knepigt med ögonkontakten som var absolut intensivast! Person 2, som gärna ställer sig lite för nära, å som jag inte helt riktigt gillar/litar på, jag får helt enkelt känslan av att han söker nån sorts bekräftelse. Han svassar runt en som han sku ha myror i brallan. Många gånger sku ja ha lust ti ta i honom å säg "STÅ STILL!" ;D Den här killen är rätt ung, man kan ju fråga om de handlar om att söka sig till auktoritära personer...  Person nr 3 som killen nr 2 pratar mkt med, är oxå en "lugn å stabil typ".

3e personen går det helt bra med, förutom att ögonkontakten känns lite jobbig där med, för att den blir för länge, men han håller sig på ett bra avstånd han oxå. Ja gillar att diskutera med honom, å känner förtrorende, så där e de helt okej! Avståndsmässigt då alltså!

Det som jag åtminstone upplever med dessa 3 är att det är JAG som vänder bort blicken först. Alltså jag pallar inte ögonkontakt! Obviously ;D (aspergers?)... Inte heller gillar jag när folk kommer för nära, å än mindre kroppskontakt! En kram av en god vän, no problems, att nån petar i mig som ja int känner - and i becomes the ninja!

En 4e person i klassen då, en rolig typ, helt okej, kommer bra överens me honom, han e såndär skämtsamt kroppslig, alltså int alls rädd för kroppskontakt. Han kan tex komma å sitta brevid en å tryck sig upp efter en å säga "heeeeeeeej" med en halvlöjlig röst. Helt okej, för han gör det så överdrivet...! Men ingen ögonkontakt som känns jobbig där!

Ska nog bli intressant då vi far på studiebesöken idag, då man får studera andra vs andra i rörelse.. Hur ställer dom sig, vem vänder dom sig mot, osv osv osv.



Pratade med min älskade vän Brian igår från NZ. En som jag e väldigt tight med! Jo, jag kan nog säga att jag älskar honom, han e nog mitt allt. Men inte romantiskt sett. Han e lixom bara mitt allt. Inte är han som en bror, men... ja, jag kan inte lägga fingret på det. Han var lite bekymrad då jag sku på operation, jo, vi berättar såna saker åt varann. Men ja sa nog att inte behöver han oroa sig, jag e inte orolig så då behöver ingen annan vara det heller ;D Ja just de ja, de e han som kallar mig Sexy Legs.. ;D

"Brian:
I guess with what you been thru it's just another day"

Precis så är det. Sen 2005 har jag varit på 4 operationer, varav den senaste var så sent som 2010. Så jag börjar göra det här på rutin nu. Det enda som är lite bättre den här gången är att dom inte kapar genom nån muskel tackolov! Å att det är vinter! Dom skiter fullständigt i om de e rötmånad när de e frågan om cancer, å det fick jag erfara på ett negativt sett 2010. Men de sluta ju lyckligt det oxå... även om jag hade ett öppet sår i över en månad å åt en antibiotikakur som hade kunnat däcka en häst!





torsdag, januari 23

-20kg

Så kändes det när jag gick ut från auditoriet efter att ha sett resultaten. -20kg föll från mig.

Provet bestod av 2 delar, 30 frågor each, minst 22p per del måsta vi ha. Sen när man var klar fick vi lämna in det i tur och ordning och sitta å vänta medans han rättade. Vi fick alltså inte lämna in när han höll på rätta nån annans, så jävla hårda e kraven på kompetensprovet!

Så, väntan när han rättade var nog värst, trodde inte jag sku våga gå fram å se, men tjo, det gick bra! 24p på ena å 26p på andra!

Och det är nu jag högt vågar erkänna att jag har int läst just nånting! Jag renskrev det jag skrivit i häftet, vilket på datorn blev 2,5 sida i punktform, å sen blada jag lite igenom boken för att se om det var nåt jag faktiskt inte alls kände till. Det är vad jag har läst! Nästan så man borde ringa å tacka Dahlin!

Så jo, det var en oerhörd lättnad att inse att man klarade av det.. Å direkt så börjar tävlingsmänniskan i mig kritisera å säga "Nog kunde du ha tagit full poäng nog!"... Men jag försöker att int lyssna på den ;)

JAG KLARADE DET!! SÅ JÄVLA GLAD!



Kunde ju ha uppdaterat allt annat oxå  när ja nu engång höll på då.
Ringde sjukan idag, först till telefonrådgivningen som int visst ett jota, sen leta ja fram nr till sköterskan på dagkir å fick då info att ja sku ringa en annan sköterska som tyvärr bara har tfntid på må, on å fre, mellan 9-10. Så tyvärr blev jag inte nå klokare på den punkten just nu.

Däremot prata ja me Koski å Rune (hjärnan bakom vår utbildning, han som dragit igång den) å fråga hur man gör isåfall, å Koski sa att jag behöver nog inte oroa mig för timmarna. Samma sa Rune oxå. Men om sjukskrivningen far över praktiktiden då? Nej, inte ens då behövde jag oroa mig, för int jobbar man ju in sjukdagar i verkliga livet heller! Så det var riktigt skönt att höra! Så ska ringa i mön iaf å höra om ja blivit inplanerad, vill ju hellre veta ändå så långt på förhand som möjligt.. !

Svåraste provet..

Idag nudå..... Dags för kompetensprovet. Jag vet öht inte när och hur vi får resultaten, men knappast idag :( 
Usch e så nervös så ja spricker. Å om de e så att jag kuggar, så hoppas jag verkligen inte att jag e den enda.... Det vore riktigt jobbigt :S Men dom andra verkar så självsäkra... :( Å e man så här nervös så e ju risken stor att man int läser ordentligt å gör misstag... :( 

URK! 

Ska ringa å nojsa me sjukan idag oxå å se om dom redan bokat in mig på op - om inte, hur länge jag kan förvänta mig att de ska ta. Hittills har dom ju nog varit snabba me inbokningar å dittan å dattan, men en op e kanske lite annat. Men ju fortare jag får veta, desto fortare kan jag fixa me skolan. URK URK URK! (och så hoppas vi att dom bokat in den mellan 29e och 4e, alltså redan nästa vecka, då blir de inga stora problem med skolan)

Seriöst, överlever jag den här dagen så vet jag int va ja gör. Eller egentligen "överlever jag den här dagen" innebär väntan tills resultatet på provet.. ! Som sagt, vet inte hur länge det tar! 

Jag vill bara att denhär och nästa vecka är över, sen blir det lugnt, sen kan man slappna av.

onsdag, januari 22

PERKELE!!

Som vi pa säj i finland!


Jag kan medge att jag svor i bilen hela vägen hem från sjukhuset. Jag har INTE tid med en "operation inom en månad" just nu inte.

"-Eftersom det är så diffust vad det här är, å knölen inte är stor, så blir det väldigt svårt att göra en nålbiopsi, vilket man gör i vanliga fall. Dessutom med bedövningsmedel blir det ännu svårare) (duu.. läkarn.. ja har genomgått en nålbiopsi utan bedövning... !)

"-Och med din historia så vänder man ju typ taggarna utåt när det kommer nåt sånthär, så därför e de nog bättre att göra en operation för mkt..."

Sant visserligen, verkligen redigt bra läkare, men som sagt, jag har inte riktigt tid just nu.

PERKELE!

Trots att jag inte tror det är något återfall ändå, så gäller det att börja förbereda sig på det värsta. Alltså inte helt utesluta, så kommer det inte som en chock (iaf inte lika stor som förra gången!) ifall om att. Men jag har ju varit på 3 operationer efter att jag tillfrisknade, så jag börjar vänja mig me att kroppen har lite spunk ibland, utan att det behöver betyda återfall. Å som sagt, hellre en gång för mkt, än en gång för lite!

Är jag egentligen förvånad att det blev såhär nu? Nä, int riktigt, det här livet gillar att sätta krokben för mig, mest hela tiden. Man hinner ha det någrlunda bra, max 2 år, sen ska nåt börja skräpa på sig igen. Alltså även om de int e frågan om återfall, så ställer det verkligen till bekymmer den här operationen just nu.

Nåja, de e ti vänt på kallelsen nudå, å hoppas på att man har så tur så det blir efter 10e mars.

Hade en låt som var min följesslagare under sjukdomstiden. Med riktigt jävlaranamma i sig.


Logistik...

Rundell hade gjort en himla kul uppgift åt oss, en ruttplaneringsuppgift! Jag visst ju från förr att ja gillar den här delen av logistik, logistikkursen i handels var ju riktigt kul!

Nå, han såg ju nog att ja blev lite i eld å lågor när vi fick denhär uppgiften, å kom å sa att de va roligt att vi var så engagerade... !

Dock håka ja ett litet fel vi hadd missa (vi jobbar i par alltså) å vi had trott att allt sku från ställe A å sen delas vidare, men de var nog så att vissa saker sku hämtas på andra ställen oxå. Så jag ska släng ihop en preliminär rutt å se va JO tycker om de, å sen renskriva de i skolan nästa gång. Eller så kanske jag int alls tar de ikväll, utan går raka vägen i sängen å läser efter maten, för jag e rent ut sagt helt dödstrött.

Vi hade en uppgift i handels där vi sku intervjua ett företag och dess logistik. Jag tänkte ju i lite andra banor och valde ett minilivs. Där är ju oxå varuflöde, medans dom flesta andra valde transmar, posten osv. Kan säga att jag fick typ 4,5 av 5 i den uppgiften. 

Sitter å grubblar på den här uppgiften nu, trots att jag inte alls sku göra det. Har 22 olika ställen mellan kokkola å vasa, vissa purku å vissa lastaus, å hur man får en bra ruttplanering e lite knepigt. Nu e de så enkelt att vi lastar från vår startterminal å delar ut de som ska utdelas, sen allt som ska lastas ska enkelt tibax ti oss. 

Nej det hjälper int att försöka tänka när man e trött som en trebent sork. 

----------------------

Så bra gick det igår. Gick å la mig, glömde uppdatera, somna innan jag ens fått upp boken! Sov stadiga 12h som en död. Nu känner man sig lite piggare iallafall.

Idag är det kir poli-besök för beslut om operation. Jag tror nog inte det blir nån operation inte, det ömmar inte längre, å jag har svårt att hitta knölen själv. Beror på hur duktig läkare det är. Det har ju funnits gånger då läkare ska göra nålbiopsi å inte hittat lymfkörteln, trots att jag känt av den själv... ! 

Och utan att ljuga har jag grym ångest för kompetensprovet. Jag tror inte jag kommer att klara det. Så ni lasbilschaffisar, SE FÖR FAN TILL ATT GÅ CAP DAGARNA så slipper ni eländet på 280h å prov efteråt! I morron gäller det. Nå, sådär på provena hittills överlag har jag varit rätt duktig, å då har det handlat om prov vi inte kunnat läsa till, alltså prov vi skrivit direkt efter föreläsningen (förutom teoriprovet). Har legat i överkant av resultaten, men jag tror nog jag kommer att faila så de bara smäller om det i moron. 

YK provet är indelat i 2 delar, så jag HOPPAS verkligen att man inte behöver skriva om bägge delarna om man failar på det ena. Det kostar nämligen 80 euro PER DEL att skriva om.


Ja just de ja, fick ju praktikplats på stan, så har min bror som handledare :D Var lite smånervös första gången jag sku dit, man e ny på ett obekant ställe (alltså vi har inte börjat praktiken ännu, men sku ju dit å diskutera). Nå första gången jag for dit var ju inte Niklas där, men däremot kom en man gåendes emot mig å hojta "Ere johanna?!" "-jåå" "-ja tyckt he du så bekant ut..!"

Efter en stund kom de fler å fler som ja kände.. :D När jag riktigt börja fundera, så var de ju siståslutligen rätt många jag känner där :D Och dom flesta har ja känt sen ja var så liten så ja hängde me paps me till gubbdagiset :D Kände mig alltså genast välkommen å en i gänget, så det blir nog en bra praktik! :)




Som sagt, överlever jag dessa 2 veckor så... 

tisdag, januari 21

I cant get no sleep.

.. och jag kan inte äta. Och jag är inte sjuk. Jag tror jag vet vart dehär håller på leda!

Nåja, som sagt, bara jag överlever den här veckan.

Idag: Öva på kompetensprovet, underskrift av praktikvärden, öva på kompetensprovet, skriva teoriprovet 11:30.
I mön: Vet inte schemat, men ska ti sjukhuset iaf nån tid. Var det 12:50 kanske. Då får jag veta om eventuell operation.
Torsdag: Kompetensprov
28e: Uppkörning
29e: Läkare igen

Sen torde det vara rätt lugnt förutsatt att man klarar allt. Och förutsatt att man int ska på op. Så jo, det börjar märkas nu att jag stressar lite över det här, spydd som en liten gris nu när jag steg upp. Vilket iofs nog hade påverkan av för lite sömn oxå. Känns som man varit spänd som en fiolsträng när man sovit.

Tror jag får börja spjälka upp allt i dag för dag, å se till att jag överlever dagen åtminstone! Att inte få tillräckligt mat å sömn e illavarslande ändå. Och när ja int får i mig mat, å bara häller kaffe i mig, så leder de ti högt blodtryck.

Jag har annars noterat en rätt intressant grej me de där. Det handlar inte (iaf väldigt sällan) om mängden kaffe, utan mer förhållande kaffe - mat.



Av nån knepig orsak oxå fick jag den här på hjärnan när jag skrev rubriken. Vilket var lite oväntat då de finns en låt där dom uttryckligen sjunger "I cant get no sleep".

måndag, januari 20

Perkulator!

Är det nåt jag blir irriterad på, är det när folk

1) Tror att jag e rädd för att bli skitig
2) Tror att jag inte kan nåt.

Herregud ja har haft jänk, har väl nog skruvat förr! Å dessutom när man jobbar som avbytare så funkar inte allt felfritt varje gång heller... Eller när jag klippt gräs, å betten stritta, nog har ja fått skruva nog.

Vi sku "byta däck" på skolans mindre lastbil, dvs både yttre å inre. EN JÄVLA BULT fick ja skruv lös, sen kom en viss typ å ryckte verktygen ur handen på mig, så sen stod jag bara å spotta å fräste. Lärarn iddes int säga nåt, tror nog han vet att jag kanske har gjort nåt liknande förut.

Före kafferasten sku vi identifiera 3 elfel. Där fick ja redan ta kommando, å säg åt ena killen att hopp in i bilen å vrid på lamporna. Nå, rätt fort had vi ju hitta felen då, å sen sku vi åtgärda dom. Samma ovannämnda person fixa första felet, som var en lös stöpsel. Sen sprang dom 2 andra till baklamporna för att kolla samma fel där (de va nåt me baklamporna). Jag som tänkte till lite drog fram instruktionsboken å börja leta fram var man hittar säkringarna.

Lärarn kom gåendes förbi "Bra där!".

Så fick vi fixat det oxå.

För många år sen då ja umgicks med en annan bilmek så kom de på tal om dehär me mina skruvaskunskaper varpå jag fick höra ett rykte om mig. Det rykte sade att bilmek-pojkarna på skolan sku nog int koma å diskuter nå bilskruvas med mig, för ja behöva nog absolut ingen utbildning, jag kuna nog det mesta redan. Blev ju lite snopen över att få höra det, riiiiktigt så mkt kan jag int, men en hel del kan jag. Framförallt kan jag tänka lite var å hur. Samt att jag har nog tex fixat dörrlåset å vrålis som int gick att öppna utifrån, men inifrån. Såna småsaker. Visst, många gånger säger ja åt farsan av ren å skär lathet.

Om det inte gäller alldeles för ny å teknisk bil, så kan man ju nog lista ut vad som ska göras å hur. Int had nån visa åt mig hur ja byter brännare, men de va bara ti kast upp huven de å kolla. När blinken börja krångla på blixten bytt ja säkring först å de toima, sen for nästa säkring inom ett dygn, då visst ja att de nog e nå annat, förmodligen relä som håller på ger upp. Mycke riktigt.

Så nä, int e ja nån bilmek, men grundgrejjer kan jag nog. Så jo, jag blev riktigt frustrerad då typen kom å ryckte grejjerna ur händerna på mig.

På tal om roliga saker jag gillar att höra, trots att jag vet att jag e född me olja i blodet, så var de en snubbe idag på den tilltänkta praktikplatsen som sa "nå int tror ja e vaar na problem fö te, tu har ju hedi i bloodi tu". Och visst jo, både papsen å broder oder e ena riktiga jävlar när de kommer till precisionskörning.

Nåja, var så uppretat på det där oavnnämnda, så jag fick spark igång Arrival to Earth för att lugna ner mig litegranna.


Btw, på tal om lärare så måste jag medge en sak jag är lite impad över. Tex en högberg som vi hade hela knappa 4h, han känner igen oss å hälsar varje gång. Oavsett om vi står större gäng, eller om man möter honom ensam. Samma sak me Nyman, han hälsar oxå.. !
Ja menar som lärare träffar man ju otroligt många elever, jag sku ju bli förvirrad som fan jag. Ja förstår ju nog när man har samma elever en längre tid, men som vi som haft lite olika föreläsare/lärare.. å att dom ändå kommer ihåg oss! You got my respect!

Och fasen glömde ju bort mitt lilla experiment idag! Var så fokuserad på praktikplats å teoriprovet! Å andra sidan var vi bara halva klassen som dessutom var uppdelad i 2 grupper idag. Men i mön... Ska ja måst lägga påminnelse på tfn?! *himlar me ögonen*